Betalningar inom Europa, EES-området

För "betalningar" inom Europa - d v s vid överföringar, kortköp och kontantuttag i bankautomat – finns särskilda regler, bl.a. om vilka avgifter bankerna får ta ut och om vilken information kunden ska få i samband med betalningen.

Reglerna finns framförallt i ”EG-förordningen om gränsöverskridande betalningar i euro” (nr 2560/2001) och i ”Lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom EES”.

Lag (1999:268) om betalningsöverföringar inom EES

1. Vilka länder omfattas av lagen?
    
   Lagen gäller överföringar som sker inom EES-området, d v s mellan EU-länderna, Norge, Island och Liechtenstein.
    
2. Vilken sorts ”betalningsöverföringar” omfattas?

   Till skillnad från vad som gäller enligt EG-förordningen omfattar lagen endast "överföringar", d v s betalningsuppdrag som en kund lämnar till en bank om att ett visst belopp ska överföras till ett angivet konto. Kortbetalningar och kontantuttag i bankautomat omfattas alltså inte av lagens bestämmelser.
    

3. I vilken valuta ska överföringen vara för att omfattas av bestämmelserna?

   Överföringen ska vara i euro eller i någon av EES-ländernas valuta.
    

4. Finns det några andra krav för att en överföring ska omfattas av lagen?

   Det är bara överföringar på belopp upp till ett värde motsvarande 50.000 euro som omfattas. Lagen gäller oavsett om betalaren respektive mottagaren är en privatperson eller ett företag.
    

5. Vilken information ska banken lämna i samband med en överföring?

   Innan överföringen utförs ska avsändaren få skriftlig information (eller information i elektronisk form) om:

   • Lagens tillämpningsområde
   • Hur lång tid överföring tar
   • Den dag uttag görs från avsändarens konto resp. den dag då beloppet sätts in på mottagarens konto
   • Hur kostnaderna för överföringen beräknas
   • Hur aktuella växlingskurser beräknas
   • Bankens ersättningsskyldighet för det fall överföringen utförs felaktigt eller inte utförs alls
   • Klagomålsmöjligheter och hur kunden då ska göra

   När överföringen av beloppet är utförd ska avsändaren respektive betalningsmottagaren få skriftlig information (eller information i elektronisk form) om:

   • Uppgifter så att överföringen kan identifieras
   • Beloppet som uppdraget avsåg
   • Samtliga kostnader för avsändaren resp. för mottagaren
   • Den dag banken gjorde uttaget från avsändarens konto resp. den dag då beloppet sattes in på betalningsmottagarens konto
   • Den växlingskurs som har använts vid eventuell växling

   Om avsändaren har angett att kostnaderna för överföringen helt eller delvis ska bäras av mottagaren, ska mottagarbanken informera mottagaren om detta.
    

6. Finns det några bestämmelser i lagen ang. kostnaderna för en överföring?

   Det finns i lagen ett förbud för banken att göra avdrag för kostnader för överföringen från det belopp som avsändaren överför. Det enda undantaget är om avsändaren uttryckligen har godkänt avdraget.

   Till skillnad från vad som gäller enligt EG-förordningen, finns det inte några regler i lagen som anger någon princip för hur hög avgiften får vara. Är det fråga om en betalning mellan två EU-länder och/eller till/från Norge eller Island, gäller ju däremot de särskilda reglerna om ”lika avgift” i EG-förordningen.
    

7. Vad händer om den mottagande banken har gjort avdrag från det överförda beloppet för att täcka kostnader för överföringen?

   Den mottagande banken har – enligt lagen – inte rätt att dra eventuella kostnader från det överförda beloppet för att täcka avgifter för överföringen, förutom i de fall då avsändaren uttryckligen har godkänt detta.

   Skulle banken ändå ha dragit kostnaderna från beloppet, är banken skyldig att återbetala det avdragna beloppet till betalningsmottagaren.
    

8. Hur lång tid får en överföring ta?

   Om inte avsändaren av beloppet och banken uttryckligen har kommit överens om något annat, ska den avsändande banken se till att beloppet når mottagarens bank före utgången av femte bankdagen (lö, sö, och helgdagar räknas inte) räknat från acceptdagen (den dag då avsändaren har erlagt beloppet och lämnat de uppgifter som banken behöver för att kunna verkställa betalningen).

   Mottagarens bank ansvarar därefter för att beloppet finns insatt på mottagarens konto bankdagen efter det att beloppet kommit till mottagarbanken.
    

9. Är banken skyldig att betala ersättning om överföringen blir försenad?

   Har den avsändande banken inte skickat betalningen så att betalningen kommer till mottagarbanken inom den tid som anges i lagen, d v s inom fem bankdagar, är avsändarbanken skyldig att betala ersättning till avsändaren.

   Ersättningen uppgår till ränta - i Sverige enligt 6 § räntelagen (1975:635) - på det belopp som ska överföras. Ränta betalas från den dag överföringen senast skulle ha gjorts till den dag då överföringen faktiskt skedde.

   Om den mottagande banken inte har gjort det överförda beloppet tillgängligt för mottagaren senast bankdagen efter det att mottagarbanken fick pengarna, har mottagaren rätt till ersättning av mottagarbanken.

   Ersättningen utgörs av ränta - i Sverige enligt 6 § räntelagen (1975:635) - på det överförda beloppet från den dag beloppet skulle ha varit tillgängligt för mottagaren till den dag det faktiskt blev tillgängligt.

   Utöver ränta kan banken - i vissa fall – även bli skyldig att utge skadestånd enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.

   Ersättning utgår inte om förseningen beror på avsändaren eller betalningsmottagaren.

   Exempel: Gör du en överföring från Sverige till en mottagare i Tyskland ska betalningen – enligt lagen - ha nått den tyska banken inom fem bankdagar och mottagaren senast bankdagen efter. Får mottagaren pengarna först efter exempelvis 30 dagar och detta visar sig bero på att pengarna nått den tyska banken efter fyra bankdagar men därefter inte har satts in på mottagarens konto förrän efter 26 bankdagar, har mottagaren av pengarna rätt till ersättning av den mottagande banken i Tyskland. Ersättningen uppgår till ränta (enligt tysk lag) på det överförda beloppet, från den dag överföringen skulle ha gjorts (bankdag 5) till den dag beloppet faktiskt blev tillgängligt för mottagaren.
    

10. Vad händer om beloppet som skulle överföras inte kommer fram?

    Om överföringen inte har nått mottagaren och detta beror på att den avsändande banken inte har överfört beloppet till den mottagande banken, är avsändarbanken skyldig att återbetala beloppet till avsändaren, dock med ett belopp motsvarande högst 12.500 euro. Avsändaren har därutöver rätt till ränta på beloppet (om det är en svensk bank enligt 6 § räntelagen (1975:635), från den dag avsändaren lämnade betalningsuppdraget till den dag banken återbetalar beloppet till avsändaren.

    Avsändaren har även rätt till ersättning för de kostnader som han/hon kan ha haft i samband med betalningsuppdraget, exempelvis för de eventuella avgifter som banken har tagit ut.

    Ersättningen ska betalas ut till avsändaren senast 14 bankdagar efter det att avsändaren framställt en begäran om detta till banken.

    Skulle anledningen till att beloppet inte har nått mottagaren vara att avsändaren själv har lämnat felaktiga eller bristfälliga uppgifter, exempelvis angett ett felaktigt IBAN - nummer, är avsändarbanken och övriga inblandade banker, skyldiga att hjälpa till med att försöka få tillbaka det aktuella beloppet. De berörda bankerna har då också rätt till skälig ersättning för de eventuella kostnader som kan ha uppkommit i samband med efterforskningarna.
     

11. Hur klagar man om man är missnöjd med ett betalningsuppdrag?

    Om du som beställare av ett betalningsuppdrag är missnöjd med banken du anlitat, kan du vända dig till banken med en reklamation. Banken gör då en utredning. Banken ska också upplysa dig om din rätt att få ersättning i vissa fall (se mer ovan under p. 9 och 10).

    Blir du inte nöjd med bankens besked, kan du vända till bankens centralt klagomålsansvarige. Han/hon gör då en omprövning av ärendet.

    Blir du inte heller nöjd med den klagomålsansvariges besked kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden som – under vissa förutsättningar – kan pröva ärendet.

 Källa: Konsumenternas Bank- & Finansbyrå
 

Anpassad sökning