Strukturerade produkter

Under senare år har ett stort antal sparprodukter presenterats, som innehåller två eller flera olika delar. De utfärdas ofta av värdepappersinstitut och kallas vanligen för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således en samlingsbenämning för olika produkter. När man generellt talar om strukturerade produkter menas oftast olika former av indexobligationer, varav den vanligaste formen är aktieindexobligationer.
 

Indexobligation

En indexobligation beskrivs ofta såsom bestående av en obligation och en option. En annan, mer korrekt, beskrivning är att indexobligationen är en obligation med variabel kupong. Kupongens storlek är beroende på utvecklingen av en annan tillgångs prisutveckling, ett exempel på en sådan tillgång kan vara aktier, aktieindex eller fonder. Indexobligationernas nominella belopp är fast och skall återbetalas vid löptidens utgång (”obligationsdelen”). På så vis har indexobligationen en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och investeringsfonder. Ersättningen som investeraren får på återbetalningsdagen (”kupongen”) beräknas utifrån utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper. Indexet eller korgen kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på de finansiella marknaderna. Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa oftast också som kapitalgaranterade eller kapitalskyddade produkter. Med dessa begrepp avses att beskriva, som ovan nämnts, att oavsett om produktens avkastning, ”kupong”, utvecklas negativt så återbetalas det nominella beloppet, dvs. vanligtvis detsamma som investeringsbeloppet. Det som inte återbetalas är en eventuell erlagd överkurs.
 

Omvänd konvertibel

Andra former av strukturerade produkter är omvända konvertibler. En omvänd konvertibel är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger en ränta (fast, garanterad avkastning) . Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att man i stället för det placerade beloppet får en eller fler aktier som ingår i den omvända konvertibeln.
 

Hävstångscertifikat

En annan form av strukturerad produkt är så kallade hävstångscertifikat, vilka ofta kallas enbart certifikat. Certifikatet fungerar som en option. Investeraren får möjlighet till en hög avkastning samtidigt som investeraren kan riskera att förlora hela investeringsbeloppet.
 

Många variationer

Det finns ett stort antal olika indexobligationer och andra strukturerade produkter, som kan vara knutna till olika index, t.ex. avseende Japan eller Östeuropa. Strukturerade produkter kan även ha sin avkastning knuten till en eller flera specifika aktier, råvaror eller annat. De kan även vara uppbyggda på olika sätt, t.ex. att det nominella beloppet (vanligtvis det investerade beloppet) återbetalas respektive inte återbetalas. Eftersom de ofta är skräddarsydda av det värdepappersinstitut som säljer dem är det viktigt att du sätter dig in i hur produkten fungerar innan du bestämmer dig för att investera. Indexobligationer och andra strukturerade produkter är ibland noterade på en börs. Handeln kan ibland vara beroende av att den som initialt säljer produkten ställer ut köp- eller säljkurser. Det innebär att risken kan vara större för att du inte kan sälja en strukturerad produkt än om du köper vissa andra värdepapper. Kom också ihåg att du har en motpartsrisk på den som gett ut obligationen i ”paketet” – det kan vara någon annan än det värdepappersinstitut som säljer produkten.
 

Fördelar och nackdelar

Fördelen med vissa strukturerade produkter är att de ofta ger investeraren tillbaka hela (eller åtminstone största delen) av sitt insatta kapital, dvs. det nominella beloppet, oberoende av utvecklingen på de aktier, den korg av aktier eller annat som optionen relaterar till. Avkastningsmomentet, dvs. kupongen, i sin tur gör det möjligt att delta i eventuell kursuppgång på den marknad som kupongen är knuten till. Men kom ihåg att priset för detta skydd respektive möjligheten att delta i en kursuppgång består i olika slags avgifter. Avgifterna kan vara såväl direkta, när du köper produkten, som indirekta. Exempelvis tar den som ställt ut optionen och den som ”byggt” produkten ut avgifter som är inbakade i priset.

 Källa: Konsumenternas Bank- & Finansbyrå
 

Anpassad sökning