Juridik

Juridik är läran om rättsreglerna och hur de tolkas och tillämpas. Fundamentet som allt utgår ifrån är Grundlagarna. Dessa grundlagar står över andra lagar vilket innebär att det som sägs i andra lagar inte får strida mot det som står i våra grundlagar. De fyra grundlagarna är:

• Regeringsformen. Handlar om hur Sverige ska styras, våra grundläggande fri- och rättigheter, vem som stiftar lagar, hur statens pengar ska användas, på vilket sätt rättsskipningen ska ske m.m.
   
• Successionsordningen. Successionsordningen bestämmer tronföljden i Sverige.
   
• Tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen ger var och en grundläggande rätt att föra fram sina åsikter och att sprida dem utan förhandscensur. I tryckfrihetsförordningen finns också inskrivet rätten att få ta del av allmänna handlingar samt meddelarfrihet för personer i offentlig verksamhet m.m.
   
• Yttrandefrihetsgrundlagen. Är Sveriges yngsta grundlag och trädde i kraft år 1992. Yttrandefrihetsgrundlagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter (jämför tryckfrihetsförordningen), till exempel radio, tv, film och Internet.

Riksdagsordningen, var fram till 1974 en grundlag, handlar om hur riksdagen ska arbeta.

Vi brukar allmänt säga att vi måste följa lagen. Men det är faktiskt mer än bara lagen vi måste rätta oss efter. Författningar är det gemensamma namnet för

• Lagar, beslutas av riksdagen
   
• Förordningar, beslutas av regeringen
   
• Föreskrifter, beslutas av myndigheter

Lagar och förordningar hittas i Svensk författningssamling (SFS). De skapas och ändras genom att:

1. Förarbeten d.v.s. utredningar, betänkanden, propositioner m.m. som tas fram som underlag till ny lag
    
2. Författningar beslutas. När riksdagen fattat beslut om en lag går ärendet tillbaka till regeringen som utfärdar lagen. Myndigheter utfärdar föreskrifter.

När sedan lagar och föreskrifter tillämpas av domstolar och myndigheter utvecklas en rättspraxis vilket innebär att deras beslut blir vägledande. Har exempelvis Högsta domstolen dömt i ett ärende blir detta vägledande för liknande mål i framtiden.

Juridiken delas in i olika rättsområden:

• Offentlig rätt. Är den rätt som rör det allmänna på ena sidan och den enskilde eller det allmänna på andra sidan. Exempel på detta
  - Skatterätt
  - Processrätt
  - Miljörätt
  - Konkurrensrätt
  - Förvaltningsrätt
  - Socialförsäkringsrätt
  - Straffrätt
   
• Civilrätt. Är den rätt som rör förhållandet mellan privata rättssubjekt, d.v.s. mellan exempelvis två privatpersoner eller mellan ett företag och en privatperson. Även ett offentligt rättssubjekt, exempelvis en kommun eller ett landsting, kan vara part om t.ex. ett avtal ingåtts med ett privat rättssubjekt. Exempel på detta
  - Avtalsrätt
  - Fastighetsrätt
  - Associationsrätt
  - Konsumenträtt
  - Ersättningsrätt
  - Familjerätt
  - Arbetsrätt
  - Fordringsrätt

Dessa två rättsområden är i sin tur indelade i olika underområden. När det gäller civilrätten utgår man från två olika perspektiv, nämligen

• Sakrätt
  Behandlar rättigheterna att förfoga över saker.
   
• Obligationsrätt
  Behandlar fordringar.

Detta var mycket kort om vårt rättssystem. Låt oss nu bli mer jordnära och via länkarna gå vidare till mer konkreta situationer där juridiken spelar en viktig roll i vårt förhållande mellan varandra, till företag, till myndigheter med flera, helt enkelt hur rättsregler tillämpas och tolkas.
 

Sök på attKunna:

Anpassad sökning