Individuellt Pensionssparande, IPS

Pensionssparande är ett långsiktigt sparande med avsikt att ekonomiskt trygga ålderdomen. Pensionssparande med rätt till skatteavdrag kan för närvarande ske i traditionell pensions- försäkring, i fondförsäkring (unit-linked) eller i individuellt pensionssparande (IPS)
 

Traditionell pensionsförsäkring

Traditionell pensionsförsäkring är den äldsta formen av pensionssparande. Sparandet förvaltas kollektivt av ett försäkringsbolag och spararen kan inte påverka placeringarna. Spararen i traditionell pensionsförsäkring får en grundpension dvs en lägsta pension som spararen och försäkringsbolaget har avtalat om. Grundpensionen placeras extra säkert i obligationer och lån med fullgod säkerhet och har en avtalad avkastning på mellan tre till fem procent. Normalt får försäkringsbolagen en högre avkastning på pengarna och överskottet tillfaller de försäkrade som återbäring.
 

Fondförsäkring

En fondförsäkring (unit-linked-försäkring) fungerar i stort sett som en vanlig pensionsförsäkring, dock med den skillnaden att spararen själv avgör hur sparandet (premierna) förvaltas. Spararen väljer själv i vilka av de erbjudna aktie- och räntefonderna som placeringen skall ske. Det går även att när som helst, och i vissa fall mot avgift, byta mellan fonderna och det går också att flytta pengar mellan olika bolags fonder. I unit-linked försäkringar har pensionsspararen ingen avtalad lägsta avkastning.

Sedan 1 januari 1994 kan pensionssparande även ske i individuellt pensionssparande (IPS) i bank eller värdepappersbolag m. fl.
 

Individuellt pensionssparande (IPS)

Det är endast pensionssparinsitut, dvs företag som av Finansinspektionen fått tillstånd att driva pensionssparrörelse, som får erbjuda privatpersoner pensionssparande i form av IPS. Pensionssparrörelse kan bedrivas av banker, värdepappersbolag, företag som har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och utländska värdepappersföretag med filial i Sverige.
 

Skriftligt avtal

Sparandet skall grundas på ett skriftligt avtal. I avtalet skall anges spartiden, tidpunkten då utbetalningarna skall börja och det antal år utbetalningarna skall ske. Vanligtvis består avtalet av dels allmänna villkor dels en individuell del. Villkor som inte tagits in i avtalet kan inte göras gällande mot kontoinnehavaren.
 

Pensionssparkonto

För varje pensionssparavtal skall pensionssparinsitutet föra ett pensionssparkonto. Pensionssparinstitutet skall till spararen årligen redovisa pensionssparkontots ingående och utgående värde samt ange samtliga transaktioner under året.
 

Hur placeras sparandet?

Sparandet kan kunden placera på följande sätt: inlåning på bankkonto i svensk eller utländsk bank i svenska eller utländska värdepappersfonder i enskilda svenska eller utländska aktier som är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller som i utlandet är föremål för handel på reglerad marknad som är öppen för allmänheten.
 

Endast kontantinsättningar

Sparandet i aktier och fondandelar måste alltid ske genom kontantinsättningar dvs. det går inte att lyfta in ett befintligt fondsparande eller en aktieportfölj i pensionssparandet.
 

Gäller insättningsgarantin?

IPS omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.
 

Omplacering

Spararen kan när som helst under spartiden eller utbetalningstiden omplacera hela eller delar av behållningen på pensionssparkontot. Med omplacering menas att spararen kan flytta kapital mellan olika underliggande konton inom ett och samma pensionssparkonto t.ex. flytta kapital från en fond till ett sparkonto.
 

Byte av institut

Spararen kan dessutom byta pensionssparinstitut under spar- eller utbetalningstiden.
 

Skatteregler

Det individuella pensionssparandet beskattas som traditionellt pensionssparande och unit-linked pensionsförsäkringar. Gjorda inbetalningar på pensionsparkonto får inom vissa ramar dras av i deklarationen. Det årliga sparandet är avdragsgillt i deklarationen mot inkomst av tjänst upp till ett halvt prisbasbelopp plus 5 procent av inkomsten mellan 10 och 20 basbelopp. Utbetalningarna från pensionssparandet -"pensionen"- beskattas såsom inkomst av tjänst.
 

Avkastningsskatt

Pensionsspararen skall årligen betala en avkastningsskatt. Avkastningsskatten beräknas med en schablonmetod. Avkastningen bestäms till den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret multiplicerat med pensionskapitalets värde. Pensionskapitalets värde bestäms vid beskattningsårets början. På den schablonberäknade avkastningen är avkastningsskatten 15%. Avkastningsskatten dras direkt från behållningen på pensionsspararens konto. Eftersom avkastningen vid beräkning av avkastningsskatten sker schablonmässigt, kan följden för pensionsspararen bli den att trots att den faktiska avkastningen på pensionssparkontot under året varit noll eller rent av negativ kommer avkastningsskatt att dras från kontot.

Pensionsspararen kan dock, utan att det får några skattekonsekvenser, omplacera pensionskapitalet eller byta pensionssparinstitut. Det utgår heller inte någon förmögenhetsskatt på pengar som står på pensionssparkontot.
 

Pensionsutbetalningar

Pensionsutbetalningarna från pensionssparkontot sker enligt villkoren i pensionssparavtalet. Dock får utbetalningarna börja tidigast det år då spararen uppnått 55 års ålder. Utbetalningstiden för pensionen är minst fem år. Sparare som uppbär sjuk- eller invalidpension kan få lyfta sin pension tidigare om det finns intyg från Försäkringskassan.
 

Förtida uttag

Uttag från pensionssparkontot är alltså normalt inte tillåtet förrän tidigast vid 55 års ålder. Det finns emellertid undantag.

Sparandet får avslutas genom en utbetalning i förtid om: kontobehållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp och

- kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, dvs att pensionsspararen inte kan ändra angiven förmånstagare och

- att inbetalning på kontot inte har skett senare än 10 år före utbetalningstillfället eller att pengarna vid pensionstidpunkten inte skulle uppgå till mer än 30% av ett prisbasbelopp.

I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid, om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Förtida uttag beskattas som inkomst av tjänst.
 

Förmånstagare

Spararen kan enligt lag välja mellan att sätta in någon i familjen som förmånstagare eller att låta kapitalet gå till dödsboet om han skulle avlida. Att någon är förmånstagare innebär att om spararen avlider går pensionsutbetalningarna istället till den person som i pensionssparavtalet är angiven som förmånstagare. Avlider pensionsspararen och förmånstagare finns, börjar pensionsutbetalningarna omedelbart (efter dödsfallsutredning). Förmånstagaren kan göra samma omplaceringar som spararen skulle kunnat göra. Avlider pensionsspararen utan att det finns någon förmånstagare i pensionssparavtalet ingår behållningen på pensionssparkontot på vanligt sätt i dödsboets tillgångar.

Vidare kan den situationen uppstå att det inte finns någon annan person som skall träda in i en avliden förmånstagares ställe. Behållningen tillfaller då förmånstagarens dödsbo. Då skall avskattning enligt inkomstskattelagen av skattekrediten ske. Avskattning betyder att behållningen på pensionssparkontot, när avtalet vid dödsfall upphört att gälla, beskattas som inkomst av tjänst. Arvsbeskattning kommer också att ske.
 

Bodelning

Äktenskapsbalkens bestämmelser om makars pensionsrättigheter vid bodelning har ändrats och trädde i kraft 1 Januari 1999. Ändringarna innebär att den pensionsrätt som make får i ett pensionsavtal enligt huvudregeln ska ingå i bodelningen med anledning av äktenskapsskillnad. Undantag från regeln kan göras under vissa omständigheter till exempel om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt skulle vara oskäligt att pensionsrätten ingick i bodelningen. Makarna kan dock vid bodelningen komma överens om att pensionsrätten inte ska ingå i bodelningen.
 

Dödsfall

Vid bodelning med anledning av dödsfall ska pensionsrättigheterna inte heller fortsättningsvis ingå i bodelningen och möjligheten att undantagsvis dra in dessa rättigheter i bodelningen har tagits bort. Pensionsrätten ska ingå i bodelningen om den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare kommer överens om det vid bodelningen.

Har rätten enligt pensionsavtalet delats ska pensionsinstitutet öppna ett pensionssparkonto för den andre maken. Fördelningen av pengarna mellan kontona blir vad som bestämts vid bodelningen. Om kontohavarens make vid bodelningen helt eller delvis har fått rätten till pensionssparkontot, får denne inte göra inbetalningar, ändra vad som bestämts om utbetalningarnas storlek och utbetalningstiden eller förordna förmånstagare.
 

Skillnader mellan traditionella pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande

Traditionell pensionsförsäkring:

• Avtalad avkastning 3-5%. Försiktig strategi.
   
• Försäkringsbolaget förvaltar pensionssparandet tillsammans med andra försäkringstagares sparande. Ingen möjlighet att själv påverka placeringarna.
   
• Inbyggt försäkringsskydd kan ingå.
   
• Om förmånstagare inte finns (t.ex. för ensamstående) tillfaller sparat kapital bolagets övriga försäkringstagare vid dödsfall dvs sparat kapital tillfaller inte pensionsspararens dödsbo.

Individuellt pensionssparande:

• Valfrihet. Ingen avtalad avkastning. Spararens eget val av placering avgör hur hög avkastningen blir.
   
• Sparandet kan anpassas över tiden genom omplaceringar mellan olika sparformer.
   
• Inget inbyggt försäkringsskydd. Spararen kan dock komplettera med separat försäkringsskydd t.ex. i form av grupplivförsäkring.
   
• Om förmånstagare inte finns går kapitalet till dödsboet, det kan därför omfattas av testamente.
   

Vid tvist

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och allmän domstol är instanser som kan pröva tvister mellan kund och pensionssparinstitut avseende individuellt pensionssparande. ARN prövar dock inte tvister om det gått mer än sex månader från det att näringsidkaren/banken helt eller delvis avvisat anspråken. För tvister i bankärenden måste det tvistiga beloppet var minst 2 000 kronor för att ARN skall pröva ärendet. Är man inte nöjd med ARN:s beslut kan man pröva ärendet i allmän domstol.

 Källa: Konsumenternas Bank- & Finansbyrå
 

Anpassad sökning