Nationalekonomi

Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och att det därför är nödvändigt att välja. Nationalekonomin bör därför hellre definieras i termer av den metod som används för att angripa samhällsvetenskapliga problem, snarare än av de specifika frågeställningar som studeras.[1]

Den nationalekonomiska vetenskapen studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor söker sin utkomst och försöker tillfredsställa sina behov. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution.

Nationalekonomins olika grenar kan i stort delas in i två huvudavdelningar:
Inom mikroekonomi studeras enskilda beslutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan.
Inom makroekonomi studeras en ekonomi som helhet med fokus på aggregerade variabler som produktion, arbetslöshet och inflation.
Ett annat område som ibland räknas som en tredje huvudavdelning är internationell ekonomi, som studerar handel och kapitalflöden mellan länder.
 

Etymologi och disciplinens namn

Den svenska termen nationalekonomi, som är baserad på en äldre tysk term (Nationalökonomie[2]), kan felaktigt leda tanken till att ämnet endast behandlar ekonomi på nationell nivå; som jämförelse kan nämnas att ämnesnamnet på engelska är economics.[3] De flesta nationalekonomer är sysselsatta med mikroekonomisk forskning, medan en minoritet ägnar sig åt makroekonomiska frågeställningar. Vissa svenska nationalekonomer har framfört åsikten att en annan beteckning på ämnet, såsom "samhällsekonomi" eller "ekonomik", vore önskvärd för att undvika missförstånd.[4]

En alternativ beteckning på nationalekonomi är samhällsekonomi, som ämnet officiellt hette på Socialhögskolorna. Historiskt har även termen politisk ekonomi förekommit, men denna har senare kommit att förknippas med marxistiskt tänkande. (Undertiteln till Karl Marx' bokverk Kapitalet var Kritik av den politiska ekonomin.) På engelska förekommer däremot uttrycket political economy med mer neutral betydelse.
 

Områden inom nationalekonomi

Nationalekonomin består av flera studieområden, där de mest centrala är mikroekonomi och makroekonomi. Inom den förra studeras enskilda aktörer i ekonomin. Inom den senare studeras samhällsekonomin som helhet. Inom internationell ekonomi studerar man olika länders ekonomiska relationer i termer av handel och kapitalflöden. Det går vidare att skilja mellan positiv- och normativ ekonomi; den förra utger sig endast för att beskriva empiriska sakförhållanden och samband, medan den senare inkluderar värderingar om vad som bör göras.
 

Centrala begrepp och teorier

Några viktiga problem som har studerats inom nationalekonomin genom tiderna är: Vad skapar värde? Vad avgör en varas pris? Varför uppstår inflation och arbetslöshet? Hur bör företag och konsumenter agera för att vara rationella? Vilken effekt har olika former av skatter? Vad påverkar export och import? Svaret på dessa och en mängd andra frågor har resulterat dels i heltäckande ekonomiska förklaringsmodeller och dels i mer specificerade teorier. Teorierna grundar sig i ett antagande om en ekonomiskt rationell människa vilket kritiseras av vissa eftersom alla människor inte är helt rationella.

Några begrepp inom dagens nationalekonomi är också ständigt återkommande: marginalnytta, marginalkostnad, marginalintäkt, indifferenskurva, utbud och efterfrågan, pris, inflation, deflation, valuta, komparativa fördelar och konjunktur. Definition och innebörd av dessa och andra begrepp har gett upphov till diskussion från nationalekonomins födelse.

Arbetsvärdeteorin säger att en varas värde är relaterat till det arbete som krävts för att producera den. Denna syn på vad som avgjorde varors bytesvärde dominerade i den klassiska nationalekonomin och förespråkades även av Karl Marx. Senare kom flertalet ekonomer att se på marginalnytteteorin som överlägsen. Andra viktiga teorier är bytesteori och penningteori.

Noter

1. Uppslagsordet nationalekonomi från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 15 augusti 2008.
2. Den nutida tyska beteckningen på nationalekonomi som universitetsämne är dock Volkswirtschaftslehre, VWL.
3. Det var ungefär samtidigt som neoklassicismen växte fram som man i engelskan övergick från political economy till economics som benämning på nationalekonomi. Det föreslogs följaktligen först 1875 av en ekonom vid namn MacLeod. Sandelin, Trautwein & Wundrak (1995) s. 80-81
4. Från nationalekonomi till ekonomik?, ledare i Ekonomisk Debatt nr 3, 2009.

 
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.
 
 
Sök på attKunna:

Anpassad sökning